Ännu mer om Tanten.

 

 Qvanttanten ...är en enskild firma, vars målsättning är att bidra till...


-ökad hälsa - fysiskt, psykiskt, intellektuellt, socialt och andligt.
-ökad grad av välbefinnande
utveckling och tillväxt.
-människors ökade ansvarstagande i stort och smått.

-större kunskap kring energifrågor. 

-den kollektiva medvetandehöjningen

 

 Om mej

Jag heter Sussie och det här är min hemsida. 
Min tanke med hemsidan är dels att föra ut "Qvanttantens" verksamhet till intresserade,
men även en del av mitt sätt
att formulera och manifestera mina tankar kring den 

                             

Den goda verkligheten

Jag har arbetat med vård och omsorg under hela mitt liv. Allt från dagmamma – fritidsledare, till arbete inom åldringsvården. Jag har arbetat med missbrukare, krigskadade flyktingar, psykiskt instabila personer, handikappade och utvecklingstörda personer m.m.

 Tidigt 80-tal:

Jag hade småflickor och kommit på tanken att de måste ha en bra motpol till den kommersiella kvinnosynen.Grundlig som jag nu är fann jag raskt Carin, Eva-Britt, Kicki och andra. Vi förändrade världen och stog i. Porren skulle Dööö! Att detta var en av världens största industrier vara bara en irriterande omständighet. Ja, så var det då.

Jag skulle hålla mitt livs första föredrag och var riktigt nervös. Vi hade bokat salen på BG och kom gjorde endast Carin och någon mer. Hon propsade på att jag skulle säga min mening och fullfölja,  trots den skrala publiken. 

Vikten av att säga sin mening, oavsett om det finns åhörare eller inte. Men – det ligger massor av arbete och uppförsbackar bakom detta.

 Mitten på 90-talet: Jag arbetade då på Navet och fick samtidigt en resa till St.Petersbourg för att studera missbrukarvården där. Det var en syn att minnas. Efter fyra dygn återvände jag med minnen för livet.

Jag arrangerade då en motsvarande resa för en Rysk missbruksläkare till Växjö. Även detta blev ett minne för livet. Vi åkte till Araby – vår slum och köpte kött i en butik han aldrig skådat. Han fick på i Vidingehems gästlägenhet och förundrades över dessa oerhörda ytor och badrummets lyx… så fortsatte det, ...och jag skämdes.

Hur kan vi med dessa luxulösa tillgångar och mycket modesta problem bara undvika att klara våra ytterst I-landsmässiga bryderier! Vad ligger bakom den ytliga agendan?

 

Fotfarande 90-tal:

Jag är heltidspolitiker och sitter på massor av uppdrag. Detta är intressant. Bland annat sitter jag i Försäkringskassans styrelse. Där har man samma diskussion om framtidsvisioner. Jag får som ”lilljäntan” åka iväg på en konferens kring detta.

De korkade beslut som fattades kring socialförsäkringssystemet under 90-talet, ser vi resultaten av i dag. Oberoende av valperioder och majoritetsbyten. Jag såg redan då vartåt det barkade men kunde ju givetvis inte ändra/stoppa en process av den kalibern. 

Samtidigt pågick ju lokalt en diskussion kring vår lokala kollektivtrafik och dess framtid. Den politiska diskussionen då kring kollektivtrafiken var lika konstruktiv och visionär som socialförsäkringspolitiken var destruktiv. Trots den politiska ambitionen till etisk och hållbar inriktning ser vi motsatsen. Man når inte upp till några mål angående en hållbar utveckling på något plan. Miljömässigt, infrastrukturellt, socialt… eller annat.

 

 

Det finns ingen brist!

Pengar, förutsättningar, personella resurser – allt finns i överflöd. Det är i stället en fråga om inställning och förväntningar.Ju bättre vi kan svara an, ta ansvar för vår egen del, desto bättre förutsättningar får dem vi tjänar, möjlighet att ta sina an – svar!

Bodil Jönsson talar om Fysik och miljö i boken ”På tal om fysik”. Ingenting försvinner, men allting sprider sig. ”Bensinen i en full tank på 60 liter väger 45 kg. När man kört upp allt, och måste tanka igen kan man vara säker på att det blivit minst 45 kg avgaser.Ingenting försvinner, allt sprider sig. 

Att det sedan blir mycket mer, i själva verket mellan 800 – 900 kg, beror på att bensinen behöver syre vid förbränningen, att syret tas från luften, att luften också innehåller kväve o.s.v.   

Oordningen vinner alltid, ”Värme är ingenting annat än oordnad rörelse. Oordningen har vuxit.” Kan man anta att irritation är en form av värme och oordnad rörelse? Kan man tro att mänskliga ”avgaser” beter sig på samma sätt som bussarnas? Om det är så, vet vi vad som behövs.

Jag fortsätter, sid 80. – Är avfall en resurs? Det spelar ingen roll var i kedjan man börjar analysera problemen och möjligheterna. Allt hänger samman. Att restprodukterna blivit till ett stort problem beror på att man aldrig brytt sig om att räkna med dem från början….

Trägna försök har gjorts att sprida uppfattningen att avfallet är en resurs. Bristen på efterfrågan ger ett motsatt budskap. Ingen vill ha eländet – det är ju därför man försöker bli av med det…. Men man kommer därmed inte åt slöseriet som ligger bakom…

- Problemet är emellertid att energi aldrig omvandlas till en mer högvärdig form  (utom vid kärnfysiska reaktioner). .. så kom Einstein och visade att energi och massa hänger samman. (Gäller även resenärer) … Energi och massa övergår i varandra vid kärnfysiska reaktioner …. Numera säger vi alltså inte generellt att massan bevaras, utan att energin bevaras.

Fler genombrott kan ligga på lut och under energibegreppet kan det ligga något än mer fundamentalt som gör att energin inte behöver bevaras under alla förhållanden… (Bodil Jönsson) Nog av Bodil Jönsson. Nu fortsätter vi om Tanten

Utöver detta har jag pluggat en del på universitetet, angående dessa frågor.   Mitt politiska engagemang har under perioder i livet gett mej insyn i vårdens och omsorgens premisser,även från den synvinkeln. Utöver den erfarenhet mina medmänniskor, i och utanför förvärsarbetet, gett mej, har även mitt eget liv gett anledning till funderingar kring själva livet och dess förutsättningar.

 

 

Jag, och min släkt har en genetisk sjukdom som heter akut intermitens porfyri, eller släktsjukan. Den gör att kroppen blir extra känslig för påfrestningar, speciellt dagens typ av stress.  Detta, alltifrån kemikalier i maten, dagens stressade livsförutsättningar, miljöutsläpp ...o.s.v. 

Kroppen sätter då igång att producera egna gifter som bryter ner hela organismen. Det finns ingen bot för detta inom den gängse medicinen. Detta leder i sin tur till att hela organismen "Sussie" bryts ned och tynar bort. Allt från musklerna i kroppens alla delar, även hjärna och hjärt/lungsystemet, till viljan, orken, lusten... 

Då en olycka sällan kommer ensam följer givetvis ett panorama av följdsjukdomar om man inte kan hålla grundproblemet - porfyrin lugn och fin.

Detta är ju som att leva med sin värsta dödsfiende under skinnet - hur hanterar man det?  Kan den kunskapen tillämpas inom andra områden? Vilka i så fall? Hur? Varför?

Jag vill här tacka min pappa ”Pelle”, som ägnat så stor del av sitt liv, till att hitta en lösning på problemet, för sig själv, barn och barnbarn och övriga intresserade. Han och jag menar att det som kunnat hjälpa  oss mot denna, i grunden omöjliga sjukdom, även kan hjälpa de flesta andra åkommor.

 

Pappa Pelle är för övrigt den nu levande äldsta porfyrikern. Han har dubblat sin prognostiserade livslängd med råge liksom sin prognostiserade livskvalite. Snyggt jobbat farsan! Det gjorde du bra!

 

På Tantens sidor berättar jag och förklarar - så gott jag kan om de tekniker, metoder och tankesätt som gjort mej själv och Pappa Pelle till unika, friska och rätt roliga små krumelurer i världen.

välkommen att ta del av och följa med på den resan!

 

Vill du veta mer?

sussie@qvanttanten.se   www.qvanttanten.se   070-5269316

Väl mött!

/Sussie.

 

 
 

 

Att både glöda...

       och vaja i vinden!