En kär lek är allt det är...

Kär lek. Vilket underbart ord. En kär lek - det är ju just vad det är.

Att som Peter Pan och Tingeling virvla runt, totalt medvetna och oskuldsfulla, samtidigt. Så enkelt och så svårt.

En full och hel lillit kan ju vara rätt knepigt att hitta, efter några decenier i livets irrgångar. Man har blivit blåst, bränd, övergiven... men om man tänker rätt på detta, så lever man fortfarande - och något gott har man lärt sig på alla vurpor.

Erich From - som Tanten säkert skrivit om både här och där säger ju så vist att det finns tre kärlekar.

- Moderskärleken - du blir älskad oavsett allt, vad du gör och inte gör...

- Faderskärleken - här måste man prestera, vara lydig och se upp till någon... göra sig förtjänt av kärleken. Den är ju givetvis villkorad till vad man presterar...

Tanten menar att den kollektiva mänskligheten nu är mitt uppe i ett gigantiskt kvantsprång från faderskärleken till...

- Broderskärleken - i den samverkar och samspelar två fria självständiga individer - för att de vill och inget annat.                                   En ömsesidighet och omtanke genomsyrar relationen...

Det låter väl trevligt?

Kär - lekamen, Kär - lek - amen, Kärlek - amen.

Visst är det viktigt med ord!

Tanten själv börjar mer och mer bli övertygad om att vore det inte för att vi skulle lära oss och varandra mer om kärleken, hade vi inte blivit människor överhuvudtaget.

Det låter ju helt galet, men se dej omkring... Mycket möda och kraft går det åt, för att utforska kärleken - och dess motpol, av planetens mänskliga invånare. Inget annat djur har SÅ mycket bryderi med just detta.

Energi kan ju inte försvinna, bara omvandlas, till förmån för totalens bästa. Om denna faktiska lag gäller även dej och mej, så har vi en plikt att utforska och uttrycka våra upptäckter och erfarenheter... för vår egen och totalens bästa.                                  

En del av Tantens bidrag i det arbetet, ser du här.

 

I Ohrsos Tarokort står följande under VI, De älskande. – Vad vi kallar kärlek är ett helt spektra av relaterande som sträcker sig från himmel till jord.

På den jordnära nivån är kärleken en sexuell attraktion. Många av oss fastnar där, därför att vår uppfostran tynger vår sexualitet med olika förväntningar och tabun.

Det största problemet med sexuell kärlek är att den aldrig varar. Bara om vi accepterar detta faktum kan vi uppskatta den för vad den är. Välkomna den när den är där och säga farväl med tacksamhet när den är borta.

När vi mognar kan vi börja uppleva kärleken bortom sexualiteten och hedra den andres unika individualitet. Vi börjar inse att vår partner fungerar som en spegel. Denna reflekterar dolda aspekter av oss själva och stödjer oss att bli en hel människa.

Denna kärlek är förankrad i frihet, inte i förväntningar och behov. Dess vingar tar oss högre och högre till den universella kärlek där allt är ett.

... sex är fröet, kärleken blomman och medkänslan doften...

 

Vidare kan man läsa nr.6

Drömmen ... Ingen, vare sig det är din nuvarande partner eller en framtida drömpartner, har någon som helst skyldighet att servera din lycka på ett silverfat. Det kan de inte heller, även om de ville.

Verklig kärlek kommer inte av att försöka tillfredställa dina behov genom att vara beroende av någon annan, utan genom att låta din egen rikedom och mognad utvecklas. Då har du så mycket kärlek att du helt naturligt drar älskare till dig…

Tja, man kan ju säga vad man vill om detta men i Tantens öron låter det trevligare än många andra moralkakor.

Nu har Tanten tänkt igen… (visst är det underbart med en hemsida att bara breda ut sig på ;-)

Varje barn föds med en omedveten oskuldsfullhet. De bara kräver att bli älskade och är helt övertygade om att just de är världens och universums absoluta medelpunkt.

Tanten har nu fått för sig att meningen med detta jordelivet är att först trassla in sig i en massa relationer, förväntningar och annat, för att sedan ägna ett antal år till att reda ur sig från desamma.

Då vi trasslat in och ut oss ur den här rebusen, borde vi hamna på samma punkt som babyn - fast nu som fullt medvetna... och oskuldsfulla. Då Då vi klarat ut den kullerbyttan har vi gjort ett såkallat kvantsprång och borde sedan kunna leva våra dagar i lugn och ro.

Det råder givetvis samma naturlagar på grupp och samhällsnivå, som på individnivån. det betyder i så fall att vi går från samhällsreglerade stereotypa familjemönster, via kaos och turbulens... till ett tillstånd som präglas av den sunda egoismen.

Se gärna vidare under "Tanten och slanten". Som många vet är det ansvariga centrat för båda dessa frågor rotchakrat. Dysfunktionalitet i familjen brukar ju följas av detsamma i ekonomin.

Knasmoralister från olika håll har ägnat årtusenden till att separera andligheten från sinnligheten. Höja andligheten till skyarna och samtidigt skuld och skambelägga sinnligheten.

Tanten menar att enda vägen att nå framåt i den här, och alla andra frågor är att göra tvärtom. Att förena andligheten och sinnligheten i en medvetet oskuldsfull lek för... Allt det högsta bästa!

 

 Vill du veta mer? sussie@qvanttanten.se www.qvanttanten.se 070-5269316

Väl mött! /Sussie.

 

Mr. Nelson Mandela En levande och agerande kärleksvarelse. Även efter sin död.

Det gör en avgörande skillnad i livet.

Att lämna spår av kärlek efter sig borde vara allas självklara mål.